Uppsummering av pågående arbete

Inplaceringsarbetet fortsätter och arbetet pågår även nu under helgen. Under fredagen gjordes en omfattande insats som förefaller ha löst upp en hel del knutar. Alla involverade ska ha ett varmt tack för det arbetet!

På måndag ska ett förslag presenteras för de centrala fackliga organisationerna, efter ännu en avstämning med de lokala facken. Ambitionen är att processen då ska ha hunnit så långt att den fjärde bemanningsfasen kan inledas parallellt med inplaceringsarbetet, vilket innebär att medarbetare i Rosersberg, i Skövde och visstidsanställda kan bjudas in till webbverktyget.

En självklar fråga återkommer via olika kanaler:
Vem får jag ett besked av? När får jag beskedet? Hur får jag beskedet?
Svaret på de frågorna varierar, beroende på situationen. Därför pågår också ett arbete för att skapa en tydlighet även kring detta, en plan för beskedsprocessen, som ska vara klar måndag 24:e november.

Om du inte har hört något behöver det inte innebära ett negativt besked. Det kan helt enkelt vara så att du kommer att föreslås för det du har valt. Däremot gäller det omvända, medarbetare ska slippa plötsliga överraskningar. Ingen ska föreslås för något man inte önskat utan att först bli vidtalad.

Samma tidsplan gäller fortfarande. Målet är att bemanningsprocessen är klar den 1 december och att besked alltså kan ges till samtliga medarbetare senast den dagen, möjligen med enstaka undantag där en diskussion fortfarande kan tänkas pågå.

Logotypen
Veckans stora samtalsämne på bloggen är debatten om logotypen.
En blogg uppmanar ju till debatt och ibland är det kanske viktigare att lyssna än att gå i svaromål, som i fallet med diskussionen om logotypen.
Ett par frågor finns det dock anledning att utveckla ett svar på.

Varför ska det heta MSB på engelska?
Det engelska namnet är Swedish Civil Contingencies Agency och logiskt sett borde det förkortas SCCA, tycker några.
Man kan välja att ha en särskild förkortning på engelska, det har exempelvis Statens Räddningsverk (SRSA på engelska) och Krisberedskapsmyndigheten (SEMA på engelska) men inte Styrelsen för Psykologiskt försvar som heter The National Board of Psychological Defence och förkortas SPF även på engelska.
Det finns fler exempel på internationellt verksamma myndigheter som använder sin inhemska förkortning som namn i det internationella mötet; FOI, SIDA och dess norska syster NORAD exempelvis. MSB har också en norsk syster och den myndigheten heter DSB även på engelska och har förkortningen som en del av logotypen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är ett namn så långt att förkortningen MSB troligen blir vanligare i dagligt tal. Det låter sig uttalas på många språk och är enkelt att säga. Därför fanns alltså möjligheten att låta namnet utgöra en aktiv del av logotypen. Det där är bakgrunden till det valet.

Behöver man ha en beskrivning av sin logotype?
Man kan välja att ha en berättelse knuten till sin logotype i syfte att förstärka ett budskap. Ett tydligt sådant exempel är berättelsen om EU-flaggan. Motsatsen finner man i Röda Korset respektive Röda Halvmånen, de behöver knappast förklaras.
Några har reagerat på beskrivningen av logotypen. Det är bra, för det visar att den diskussionen bör fortsätta in i MSB och det hör ihop med behovet av att utveckla en gemensam syn på värdegrundsfrågor i den nya myndigheten så småningom.
I fallet med MSB-logotypen är symboliken mellan det stabila och det rörliga det viktiga, men kanske är det så uppenbart att det inte behöver förklaras. Valet av form och färg är utforskad och testad i olika kulturer för att logotypen inte ska förknippas med symboler eller tal som kan framkalla starka reaktioner, men det finns aldrig garantier. Tänk exempelvis på de häftiga reaktioner som den danska flaggan framkallade sedan en dansk tidning publicerat teckningar som kunde uppfattas som kränkande.

ER